var en tung och konstig dag igår. nystulen cykel innebar kaos och ett redan övermäktigt spanskaförhör blev inte bättre av nya sjukhusbesked. sedan världens snabbast tillagade pastasallad innan resa till malmö för jobbintervju. vädret var surmulet och jag var lika tung i magen. gick med släpande steg mot lokalen och som i ett litet mirakel hejdade en man mig minuten innan jag skulle knacka på. Sa att jag var vacker. svårmodet gled iväg lite och när jag skakade händer släppte lite till. de verkade väldigt fina och arbetsvillkoren var inte alls så eländiga som jag varit rädd för. är nu lovad en provvecka och hoppas det går bra. så åkte jag hem, fick ett berlinnej och tittade på sista avsnittet av Den sjungande trappuppgången för att släppa in lite glädje i magen igen. det fungerade. fast sen kom nya sjukhusbesked. och just nu känns det svårt att vända.