05 november, 2011

http://open.spotify.com/track/0zBdDEueke6ppLTdNiYGiA

det blir ljust och mörkt om vartannat
dagarna passerar utan större intryck
ingenting känns, liksom.
det finns inget att känna.

för det är dags att släppa taget om allt som burit mig
dags att gå vidare och vända blad och byta liv och inte ta strid

(det gör så ont,
att inte veta
vad som finns kvar)

vet inte hur tankarna ska hitta nya banor,
såna som inte inkluderar dig. eller oss. eller som flyktigt rör vid
något

hur naiv får man vara? känns som att jag borde nått en gräns för länge sedan
varför knuffades jag inte i rätt riktning
varför trodde jag så jävla hårt?

så jävla hårt

(det gör så ont,
att inte veta
vad som finns kvar
eller ens.
vad som fanns)

1 kommentar:

  1. Åh. "varför trodde jag så jävla hårt."
    den där tilltron till något eller någon som kan bära en genom en hel vinter. Den där tilltron till något eller någon som kan ta sönder en hel sommar. Men jag tror, att det är viktigt att man tillåter sig. Att tro på något. Inte placera isklampar kring hjärtat. För att kunna växa som människa, samtidigt som det gör satans ont när ens tilltro raseras och man upptäcker att något hade ett slut.

    SvaraRadera