Solen har tittat fram. Jag riktar huvudet mot himlen och sluter ögonen. Låter den nå mig i ögonvrån när jag är ute och springer. Kisar när jag sitter på trädäcket och läser. Kan inte sluta le.

Emma har varit här, och vi har gottat ner oss i Harry Potter. Alla filmer minus två och nu har jag dessutom läst om de två första böckerna. Och tittat på en väldig massa intervjuer med skådespelarna på youtube, jag vet inte riktigt vad som flugit i mig. Men fint är det. Just nu tar jag dock paus och läser Sonat till Miriam. Adam har begett sig till Krakow och om en månad är jag också där. Det är också fint.

Jag hade mer på hjärtat men började prata med en fin vän och nu är klockan mycket, så det är bäst att jag sover lite istället. En stor kram till den som vill ha den.